hallejuliaa

Det var en gång en man som precis hade fått sparken från sitt jobb. Hans fru hade gett upp honom och tagit barnen med sig. Han satt och funderade på om det fanns något kvar värt att leva för. Men när han inte kunde komma på något brast han ut i tårar. Just som han satt där uppenbarade sig Jesus för honom. Jesus bad mannen att ta hans hand. Mannen gjorde som Jesus sade och snart befann de sig på en strand. På stranden såg mannen fotspår som fortsatte så långt han kunde se.

Jesus gick med mannen och mannen förstod snart att detta var hans egna spår. Men det var två par spår. Han frågade Jesus vems de andra spåren var. Jesus sade: - De är mina. Jesus förklarade att spåren var mannens väg genom livet.

Till slut kom de fram till ett ställe där det ena spåret försvann. De fortsatte gå en bit och snart hände det igen. När han kollade närmre insåg han att de ställen där ett utav spåren försvann var stunder han hade haft det svårt. Hade kunde se när hans mamma gått bort, när hans barn legat svårt sjuka. Och han kunde se när han förlorat sitt jobb och familj. När han förstod detta vände han sig till Jesus och sade,
- Varför lämnade du mig i dessa svåra stunder? Varför gick du inte bredvid mig?
Jesus svarade, - Jag lämnade dig aldrig. När du hade det som svårast var jag tvungen att bära dig.